Till alla blyga.

Ibland känner jag mig bara så värdelös. Jag kan knappt prata med någon utan att tycka att jag har sagt något fel. Jag kan knappt prata med någon ny människa utan att totallt flippa ur. Jag börjar bli vädligt trött på det. Mitt samvete är något av det värsta också, om jag säger det minsta fel på någonting så måste jag börja ursäkta mig och börja prata om något annat.
Av alla mina 15-års löften är detta det jag mest skulle vilja lösa. Jag skulle vilja kunna prata med alla som jag vill, utan att rodna hemskt och att snubbla på orden.
Behövde bara säga det, av någon anledning.