Really got me dancing...

Det har nu gått en vecka av min skoltid och jag är redan död.
NO-rapport inlämnad i alla fall. Om den blev så lyckad vet jag dock inte.
Och nu sitter jag här och knarkar Blur igen och bara tänker på allting. Jag tror jag tänker lite för mycket på allting, kan inte ens gå utanför dörren utan att tänka; "Oj, gjorde jag något fel nu? Låste jag dörren? Glömde jag nycklarna? Skulle jag inte ha gjort den där läxan?" Etc.
Är det nyttigt tro?
Varför är alla deras videos så himla epic? Småkär i Alex, hum.

Popaganda:

Dag 1:
Lagom bra väder, till en början i alla fall. Lagom varmt/kallt och lagom med vind.
Först så träffade jag Anna-Mari längst bak i den extremt långa (men effektiva) kön fram till tältet där man skulle få bandet. Jag var i extas. Mitt huvud bestod av: "JAGSKASEMGMTJAGSKASEMGMT" ungefär.
När vi kom in på området så sprang vi in som galningar skrikandes fram till tältet där de sålde tröjor och annat. Jag köpte en MGMT tröja, såklart.
Sedan kom dagen som den kom, lite regn, lite sol, lite allting. Bra musik i bakgrunden hela tiden. Sedan gick vi och såg Lykke Li, som spelade precis innan MGMT. Hon var underbar, som på P&L. När hon var klar SPRANG vi så långt fram till sidorna som vi kunde komma, vi ville ju inte vara i mitten och dö. Uhm. Vi väntade i en timme i regn och blåst och plösligt så var de bara där. MGMT. The real ones! Självklart skulle Andrew stå precis framför oss och trycket blev hemskt där vi stod. Jag trillade ned på marken ett antal tillfällen och trodde att jag skulle dö. MEN de var helt fantastiska ändå, favoriten var nog Electric Feel i regnet. Hippiekänsla, underbart. De rörde sig inte så myckte dock, Andrew stod vid sin mikrofon. Ben satt vid sin synt. Inte förrän Kids började de springa runt lite.
Oh, MGMT, I love you.


Dag 2:
Detta var en ganska random dag. Vi såg egentligen bara ett band riktigt, och det var mina kära The Teenagers. Trots att scenen var så liten, så var även de fantastiska. Sångaren är så ball så jag vet inte vad.

Time to pretend...

JA! Popaganda imorgon med Anna-mari! PEPP! PEPP!

The universal...

Länken nedan leder till min favorit favorit favorit låt. Älskar den. Knarkar den.
Allting.
(HD format också, YES!)
http://www.youtube.com/watch?v=MKvJxtSpKYk

And the cutest accent ever...

Skola, dö, poff, bang, jag orkar inte.
The Teenagers; JA, HURRA, JAG ORKAR!

I'm not gonna teach your him how to dance with you...

Alltså. Ivar från Linas kvällbok. Hela min fasad bryter.
POFF BANG RATATATATTATA.
Han är så jäffla söt.
Där, nu blev jag fangirl.

Aha...?

Måste alla som skriver till mig på twitter vara så mystiska?

Förlåt...

...men jag måste bara lägga upp detta.

Coldplay @ Stockholm igår

Helt otroligt. Underbart. Fantastiskt.
Jag är bortom ord för hur underbart det var. Min hals är helt slutkörd efter igår, eftersom jag sjöng med i precis allting. Stämningen går inte att få någon annanstans, att få ett helt Stockholms Stadion att kännas så intimt. Det kändes som att jag var precis nära dem och alla i hela publiken. Alla sjöng med och alla var där för en sak - Coldplay.
Jag tror jag hade ett av mina lyckligaste moments hittils i mitt liv den kvällen. Under Lovers in japan, när de släppte ned tusentals med pappersfjärilar över hela stadion.
Jag kollade upp mot den stjärnprydda himlen och såg alla dessa fjärlilar regna ned på mig och alla andra. Det var underbart, jag fångade tre stycken. De är numera prydnader på min Macbook.

She's lost control...

IDAG.
Idag ska jag se Coldplay. På riktigt. Live. Stadion. YES!
Vädret kanske inte är underbart, men whatever! DET ÄR COLDPLAY! Jag och Emma ska börja köa around... Halv tre kanske vi är där, insläpp klockan 17.30, supportacten ska inte börja föränn 19.30(man ska alltid räkna på en halvtimme på det där...) och när Coldplay börjar, det vet nog ingen.

Blame it on the girls...

Idag ska jag vara social. Roligt roligt. Imorgon är det Coldplay, på riktigt. 200-någontings väntan är snart över. Det känns... Fantastiskt.
Jag undrar vart jag kommer hamna i publiken? Säkert i mitten någonstans. I det mest röriga. Men varken röriga människor, regn eller något kan få mig på dåligt humör. I mean, it's Coldplay!
Om en vecka är det Popaganda också, MGMT kommer spela klockan 22.00, hur länge det kommer hålla på är oklart. Anna-Mari och jag är PEPP. Såklart.
Av ingen särskild anledning måste jag lägga upp en bild på Alex också:

Let it be...

Händer inget särskilt. Bdb vill radera allt som jag laddar upp, typ.

Avreagering 1:

Jag känner mig jäffligt jobbig just nu.
Jag måste jobba med något eller någonting. Göra någon nytta. JAG GÖR JU INGEN FACKING NYTTA.
Avreagering, hejdå.

Uprising...

Mina hörlurar är trasiga. FACK IT. Jag behöver dem för min levnad, badly. (=inte riktigt normalt).
I alla fall så sitter jag och lyssnar på den nya Muse singeln, den låter som allt. Vet inte vad jag ska tycka om den. Bra, antar jag, eftersom jag lyssnar på den.
Levis 501 jeans + Doc. Martins inhandlade idag. I'm very happy because of that.

We can start over again...

Idag skall det inhandlas. Levis 501 it is!
Vadå? Hörde jag någon säga att jag var wannabe Damon? Inte alls, bara lite. Om jag en dag blir rik så ska jag köpa ett par doc. martins också, en vacker dag...

In their eyes...

Jag vill se dem. NU.

You treat me just like another stranger...

Idag fyller Mika år. Grattis grattis.
Jag har 6 dagar kvar i frihet, vad ska jag göra? Ingenting planerat. Bara toooomt. Förutom Coldplay på lördag då, HOHOHO. HAHAHA. HIHIHI.
Förstår ni hur underbart det kommer att bli? Om det inte regnar då. Då lär det bli ganska jobbigt... Tills Coldplay börjar spela förstås.

Bara en till...

It's over, you don't need to tell me...

Jag ska till tandläkaren idag. Börjar bli jäffligt trött på min tandställning nu.
Det är bra att Blur finns, att de alltid är där, hur jobbigt det än är. Fast de gäller all min musik, tack tack tack.

Holding out for tomorrow...

Parklife...

Håller på att läsa Alex James biografi. Genniaaaal, säger jag bara.
Det får mig att önska att jag också var i mina bästa år på 90-talet, lite grann i alla fall. Har börjat frisera min frisyr i 90-tals style. HAH! Ser helt galen ut.
Btw, bara för att... Min favorit video:

Did someone say...

... That Kajsa is happy right now?



Att se Mika var underbart. Trots att jag behövde genomlida några timmar av bla. Alcazar och annat random. Uugggh... De minnerna kommer inte stanna i mig länge, förhoppningsvis. MEN, däremot, att se Mika. Herre gud. Lycka x 2000. Inte nog med att han stirrade på mig som att jag var en galning när jag sjöng med i texterna, including Blame it on the girls some inte ens har släppts än.
Sedan fick jag var den sista som vinkade av honom från utsidan av hans bil. HAHA, ni skulle ha sett mina galna vinkningar och smil. Han skrattade dock till och vinkade tillbaka. Ett moment av happiness.
Hur "omg, i'm so indiepeople" jag än kommer bli, så kommer Mika alltid finnas i mitt hjärta. Alltid.
Det där lät ganska cheesy va?

Wake up in the morning, stumble on my life...

Nu ska jag åka till Malmö. Om ni kollar på inläggstiden så förstår ni varför jag är trött.
Men jag ska se Miiiiiiiiiiiiika. (trött)

Too young to know...

Nu har jag klippt mig. Det ser typ likadant ut som förut, fast mörkare. Trevligt.
Jag sitter och knarkar Glasvegas. Man hamnar inte precis i happy-mode, om man säger så. Sitter och tänker mörka mörka tankar.
Imorgon måste jag tidigt tidigt upp till malmötåget. IFDJIHF.

Is this it?

Julian Casablancas on his legacy: "I want to be one of those people, be they writers, poets, musicians, who leaves clues for the next generation. The really good people leave clues that help feed the human race. That's my aspiration."
Det gör du redan Julian, det gör du redan...

I'm not alone...

Mannen på bilden är mannen i mitt liv. Åh, Calvin Harris.

My iron lung...

Knarkar Radiohead.
Vänner - jag älskar er.
Varför en bild på Lukes skor kommer upp, vet jag inte:

I WANT MORE!

Mer mer mer... I WANT!

In my place...

Jag vet att Lady GaGa har en sådan här, men jag vill ha en. Badly.

15 minutes...

Såg just sista sekunderna av We are golden på Mtv. Jag missade det. Herre gud.
ANYWAY, imorgon ska jag till ung08 festivalen, bara för att försöka vara lite social(som jag är sämst på att vara ungefär) och ikke att förglömma se The majority says.
Julian Perretta spelar snart en av sina första spelningar, som inte är support act på en av de finaste scenerna i London. Me want.
Behövde lägga in det där sista så jag kunde ladda upp en bild på honom...

Holy Moley!

Now he twitters!



And I got poked... Twice!

Can't you?

Okej, angående det där uppe, så råkar det vara en mycket vacker bild(hur dålig upplösning den än har...) och den råkar komma från världens bästa musikvideo.
Bob Dylan, jag älskar dig.

Here is a sad song, that I wrote for no one else...

Kunde det ha varit längsta titeln någonsin? Kanske. Brukar alltid ta en mening från en sång, som jag lyssnar på för tillfället. Just nu var det Clem Snide - Your favourite music. Mycket vacker låt, I must say. Texten är värd att läsa om och om igen.

you feel special
that youre like no one else
but then youre lonely
and you need someone to help

Running around again...

Herre gud! Helt underbart! JAG SKA SE MIKA PÅ LÖRDAG! HAHAH! I Malmö, på någon himla Rix Fm festival, men, hallå, det är ju Mika!

Yesterday I lost my heart...

Jag blir galen. Har letat efter the japanese bonus tracks till Cajun Dance Partys skiva i evigheter nu. They are nowhere to be found. Det finns bara 30 sekunder att lyssna på och det låter helt jäffla fantastiskt. Yesterday I lost my heart och Parachute = Awesome.
De kanske finns i London?

Under my rainbow machine...

Landet, idag, igen. Woooh, not.
Drogar ner mig med Julian Perretta och Babyshambles. Hur man kan göra det samtidigt vet jag inte riktigt, men det funkar i alla fall.
Annars händer det inte så mycket, jag ska klippa mig den 14de, funderar seriöst på att locka det. Mika har satt 16-års gräns på tävlingen, han är mycket upprörd över detta, så han kanske kunde fixa. Coldplay om 16 dagar.
Vadå? Jag stalkar inte engelsk radio alls...

OMG! She's on youtube!

I want you, so bad...

Okej. Jag är officiellt pank. Inköpt igår:
1. Mika's nya skiva (som inte heter We Are Golden längre, för att han har bytt...) i deluxe edition.
2. Mika's nya singel (We are golden) i Vinyl + CD format.
3. Julian Perretta (<3iroegsoghs)
4. One Night Only. För att... För att.

Leave Kajsa alone with the camera...

...and this will happen:

I'm going in for the kill...

En dag så ska jag klippa mig som La Roux, jag lovar.

Don't you ever wonder why?

Fram och tillbaka, fram och tillbaka. Landet, hemma, landet, hemma, snurr snurr.
MEN! Nu är jag hemma och drogar Julian Perretta istället. Vadå? Får man inte ha lite varierande musiksmak? Jag tror jag har blivit en riktig fangirl av honom. Seriöst, time to get worried.
Kolla bara bakgrunden, FOR GODS SAKE KAJSA!